Cramer

Ja de var ju de. Har inte skrivit på rätt länge nu. De har mest varit musik och foton här på sistonde.
Har inte behövt skriva av mig på ett tag nu. Och igår fick jag klagomål om de:P Men för mig känns de bra.
Och de börjar verkligen att gå åt rätt håll igen.

Tänk, de har inge gått länge sen jag fick min första panikattack. De känns faktiskt som om att de var förra veckan. Fast då fick jag en också, men inte den första;)
Iallafall, jag sitter här och tänker hur långt jag kommit sen dess. Allt är inte bra igen, men ja känner verkligen i mitt hjärta att jag är på rätt spår igen.
Och de känns fruktansvärt bra. På sista tiden så har jag varit så envis med att jag SKA må bra igen. De kanske inte syns för alla i min omgivning, men för mig känns de verkligen.

Jag har börjat känna alla känslor som jag inte kunnat känna på flera år.
Igår kände jag mig glad. Verkligen glad från hjärtat. Detta är någon jag inte känt på flera år. Och jag blev så glad att jag kunde känna de igen, så jag började gråta. jag var så glad att jag kunde känna mig glad.

Och jag måste ge mig själv en klapp på axlen för detta. Att jag har kommit så långt i mig själv. Jag börjar känna mig som en riktigt människa igen. Även om de är jobbigt ibland, även om jag får panik och ångest fortfarande, så känns de bra att fan, jag är människa igen:)
Och jag har mig själv att tacka för de.

Såklart har jag de i min omgivning att tacka också:) Hehe skulle inte lämna ute er. Men faktum är att Jag är den enda som kan ändra hur jag mår. Och de har jag gjort och håller på att göra.

De gör mig stolt över mig själv.