Cramer

Då sitter man här. jag har egentligen ingenting att skriva, men jag gör ett försök.

De senaste veckorna/månaderna har jag inte riktigt varit mig själv. Jag har alltid varit så säker på vad jag vill och vem jag är. Men på senast har jag tappat gnistan helt, och detta har då gjort att jag på olika sätt sårat folk runt mig. Så mycke har förändrats i mitt liv.
Jag har tappat alla mina drömmar, jag har tappat mig själv, jag vet inte var, kan inte hitta tillbaks. Inne i mig så skriker jag och gör uppror, men jag håller alltid ett gott ansikte utåt. Jag är så trött, detta fjortisstadiet borde jag väl växt ifrån nu tycker jag.
De finns så mycke jag vill göra och se, långt från svenska trygga gränsen. Samtidigt känner jag mig så ensam, jag kan inte göra de själv, de tycks som att alla har hittat vad de vill göra redan..