Cramer

börjar allt lösa sig nu?
jag känner att mina tankar blir klarare, allt är inte lika suddig längre. Jag hoppas att de fortsätter såhär, för de känns bra. Första gången på länge vet jag var jag har mina tankar. blablabla. haha:)

har pratar med andreas hela dagen, de känns bra också:♥

If I were a boy
Even just for a day
I'd roll out of bed in the morning
And throw on what I wanted and go
Drink beer with the guys
And chase after girls
I'd kick it with who I wanted
And I'd never get confronted for it
Because they'd stick up for me

If I were a boy
I think I could understand
How it feels to love a girl
I swear I'd be a better man
I'd listen to her
Cause I know how it hurts
When you lose the one you wanted
Cause he's taken you for granted
And everything you had got destroyed

If I were a boy
I would turn off my phone
Tell everyone its broken
So they think
that I was sleeping alone
I'd put myself first
And make the rules as I go
Cause I know that she'd be faithful
Waiting for me to come home (to come home)

If I were a boy
I think I could understand
How it feels to love a girl
I swear I'd be a better man
I'd listen to her
Cause I know how it hurts
When you lose the one you wanted (wanted)
Cause he's taken you for granted (granted)
And everything you had got destroyed

It's a little too late for you to come back
Say its just a mistake
Think I forgive you like that
If you thought I would wait for you
You thought wrong


But you're just a boy
You don't understand (yea you don't understand)
How it feels to love a girl
Someday you'll wish you were a better man
You don't listen to her
You don't care how it hurts
Until you lose the one you wanted
Cause you've taken her for granted
And everything you had got destroyed
But you're just a boy...

verkligen kaos i mitt huvud. har varit hos amanda och druckit lite;D gott som fan, skönt att snacka med henne igen. efter allt som hänt är jag glad att hon är tillbaka som den amanda jag känner.
jag har också tänkt en del. Såhär är de, jag har en vän, denna vännen är tillsammans med en person som hon tyckligen tycker om jätte mycke, meeen hon har väl kommit underfull med att de inte funkar av olika anledningar. men hon vågar verkligen inte berätta de för denna personen. Detta gör mig så fruktansvärt rädd och paranoid. Lite besviken också om jag ska vara ärlig. Jag menar, om någon gick bakom ryggen på mig sådär, vet jag inte vad jag hade gjort..
Så börjar jag tänka, varför är de så svårt att bara berätta sanningen för en person, jag vet mycke väl att jag talar sanning till alla i min närhet, för att jag VET att de är de bästa jag kan göra för mig själv och inte minst för den andra personen. jag kanske är helt ute och cyklar nu, men när vi har tappat så mycke, saker har blivit tagna från oss, förstörda, stulna, varför ska vi sjunka till att undan hålla och ljuga för våra nära? att inte berätta hela sanningen är också lögn och svek.
Ärlighet, enligt mig, är de enda man kan kräva av en person.

jaha, då sitter man här igen, dum. shitshitshit!! fattar de verkligen inte. kan inte ens få fram ord.
behöver lugna ner mig lite.

aah! hela min hjärna känns som mos. Jag kan aldrig komma på något vettigt att skriva, jag har ALLTID kunnat skriva, men på senaste har de bara tagit slut helt. FAN.
jag måste kanske börja meditera eller? tips, någon?

jag hittade precis en text jag skrev för 2-3 år sen, har alltid tyckt om att skriva, men jag förundras av att jag faktiskt var så duktig på de.

jag har också haft en del funderingar, om de mesta egentligen. men jag tror inte att jag ska ta upp allt här, en del kan jag inte beskriva i ord, men jag kan inte heller få ut de ur mitt huvud..
En del saker är konstiga. Hur snabbt allt kan förändras och hur snabbt du kan förändras.
Hur förstörd du kan bli av dina egna tankar och av dina egna känslor.
Hur kan något inom dig själv förstöra dig till en sån grad att du inte orkar känna, verkligen inte känna.
Om styrkan kommer innefrån, hur kan något så utslagande komma från samma ställe?
När alla dina krafter är slut, hur orkar du kämpa på?
vetenskapen om att allt kommer faktiskt att lösa sig till slut, bara man ger de tid, men under tiden måste man gå med en klump stor som en boll i magen, den där känslan som att du inte kan andas för locket som har sattit sig där.

När du har förlorat dig själv, när du inte kan vara ärlig mot ens dig själv, när du medvetet sårar dem du håller om mest, när dina vänner är mer som fiender.
De perfekta finns framför dig, inom räckhåll, men du vet att du aldrig kan nå hur mycke du än sträcker dig. Det enda som håller dig uppe är tanken på att kanske, bara kanske, kommer det en framtid som du kan se fram emot..
Du har blivit sårad av dig själv, för att du visste hur de skulle bli om du lät dig själv känna så, men du gjorde de ändå..När ditt hjärta blivit krossat än en gång, men denna gången av din egen idioti..

Vad gör du när du förlorat mot dig själv?

♥

jäävlar vad kallt de är ute! Måste köpa en mössa snarast!
såå, vad har då hänt på senaste? inte mycke alls, mådde bättre ett tag, sen har de gått tillbaks igen:( Försöker verkligen att inte gå ner mig totalt igen. Sysselsätter mig hela tiden.
tänkte att jag skulle kolla på film nu, skriver lite senare ikväll/natt.
♥