Cramer

verkligen kaos i mitt huvud. har varit hos amanda och druckit lite;D gott som fan, skönt att snacka med henne igen. efter allt som hänt är jag glad att hon är tillbaka som den amanda jag känner.
jag har också tänkt en del. Såhär är de, jag har en vän, denna vännen är tillsammans med en person som hon tyckligen tycker om jätte mycke, meeen hon har väl kommit underfull med att de inte funkar av olika anledningar. men hon vågar verkligen inte berätta de för denna personen. Detta gör mig så fruktansvärt rädd och paranoid. Lite besviken också om jag ska vara ärlig. Jag menar, om någon gick bakom ryggen på mig sådär, vet jag inte vad jag hade gjort..
Så börjar jag tänka, varför är de så svårt att bara berätta sanningen för en person, jag vet mycke väl att jag talar sanning till alla i min närhet, för att jag VET att de är de bästa jag kan göra för mig själv och inte minst för den andra personen. jag kanske är helt ute och cyklar nu, men när vi har tappat så mycke, saker har blivit tagna från oss, förstörda, stulna, varför ska vi sjunka till att undan hålla och ljuga för våra nära? att inte berätta hela sanningen är också lögn och svek.
Ärlighet, enligt mig, är de enda man kan kräva av en person.