så jävla typiskt

de är fan otroligt, allt har gått så bra de senaste veckorna, alldeles för bra kanske, men nu är allt påväg att rasa igen. Klart att allt inte alltid kan gå på räls, men komigen!
Jag som så många andra slutar tänka när de kommer lite kärlek åt ens håll. och nu sitter man här på tusen nålar. det kanske är lika bra att inte höra av sig, jag vet inte längre om de är värt allt dehär oroandet och all nervösitet. att alltid behöva oroa sig om man sagt rätt eller fel, kan en liten sak som att..

nej jag vet inte längre, jag bara babblar. jag får nog tänka igenom detta igen innan jag skriver igen.
El chico är dock en bok att rekomendera:)♥

RSS 2.0